Marknaden

Marknaden för skogsfastigheter i Lettland präglas av att den företrädesvis består av många små fastigheter på mellan 5 och 40 hektar. Skogsfastigheterna i Lettland är oftast spridda på många olika ägare. Detta har till stor del sitt ursprung i den privatisering av fastigheterna som skedde efter Sovjetunionens kollaps. Många av fastigheterna som nu är till salu har sitt ursprung i denna privatisering.

Generellt kan sägas att ju större och mer geografiskt samlat ett innehav är desto högre värdering har beståndet. Större aktörer brukar normalt inte ägna sig åt att köpa upp mindre fastigheter utan köper hellre större enheter, men då till ett högre pris.

Lettlands totala yta är cirka 64,6 tusen kvadratkilometer. Av denna yta är cirka 52 procent skog vilket motsvarar ca. 3,04 miljoner hektar där den största enskilda ägaren är den lettiska staten.

Prisutveckling

Priserna på skogsfastigheter i Lettland ökade kontinuerligt fram till och med 2008 men föll under den ekonomiska krisen 2008-2009. Priset på den enskilda fastigheten är givetvis beroende av virkesbestånd, ålder och kvalitet, men generellt kan sägas att priserna i Lettland endast är cirka 10-30 procent av de svenska.

De största skillnaderna mellan Sverige och Lettland är dels att Lettland har en något sämre infrastruktur dels att skogen och skogsfastigheterna i Lettland många gånger inte har förvaltats lika aktivt som är vanligt i Sverige. I många fall har ingen förvaltning skett över huvud taget. En högre andel lövskog jämfört med Sverige är också vanligt. Bedömningen är dock att skillnaderna i infrastruktur och bristen på förvaltningsåtgärder inte motiverar en så stor skillnad i pris som är fallet.

En annan viktig faktor att beakta är att det i många fall även ingår jordbruksmark vid förvärv av skogsfastigheter.  Denna mark är i många fall av god kvalitet och innebär genom olika former av stöd och bidrag att ett kassaflöde skapas. Priserna för jordbruksmarken ligger även de väsentligt under vad som är vanligt i Sverige och bedöms på sikt ha en liknande potential för värdeökning som skogsfastigheterna.

 



Högre pris på större innehav

Enskilda fastigheter har oftast ett lägre pris än större paket och/eller samlade innehav. De större innehaven är oftast mer attraktiva för större skogsbolag, större investerare eller institutionellt kapital i olika former som t.ex. pensionsfonder eller liknande. Latvian Forest Co har som integrerad del av strategin att bygga just sådana innehav som kan vara intressanta för dessa aktörer.

Virkesmarknaden

Verksamheten i Latvian Forest Company är beroende av utvecklingen på virkesmarknaden i så måtto att den löpande omsättningen påverkas av vilka priser som kan erhållas för det virke som från tid till annan ska säljas. Detta sker huvudsakligen i samband med avverkning, gallring eller andra åtgärder. Virkespriserna återspeglas visserligen i fastighetspriserna men dessa påverkas dock mer av den förväntade långsiktiga utvecklingen snarare än kortsiktiga svängningar i virkespriserna som kan bero på faktorer som dåligt väder eller liknande.

Timmerpriser i Lettland anges oftast fritt hamn, d.v.s. vad man får betalt efter transport till närmaste hamn. Det innebär högre lönsamhet ju kortare transportväg. De avverkningar som görs inom ramen för verksamheten sker dock oftast genom försäljning av rotposter som genererar en nettointäkt. Det är denna nettointäkt som redovisas i räkenskaperna och som utgör grunden för de antaganden som bl.a. görs i uppskattningar av bolagets substansvärde.

Sammanfattningsvis kan sägas att för produkten, dvs sågtimmer, massaved eller energived, erhålls liknande priser som i Sverige, men att ingångsvärdet, dvs priset per kubikmeter vid köp av skogsfastigheter, är betydligt lägre. Lönsamheten per såld kubikmeter blir således betydligt högre.

För aktuella aktiekurser och annan information relaterad till aktien, besök Spotlight webbplats.

Läs mer